Däremot, blev jag illamående den sista kilometern på sträckan. Och jag hade ju inte ens några noter att läsa!
Blev tvungen att jogga en sväng i TK-kön till SS2. Huvudet hängde inte alls med och vi hade en tvåmila-sträcka framför oss. Det går bra till och börja med. Halvvägs igenom sträckan kommer vi upp mot ett krön där vi blir nedvinkade av en person, för att runt svängen har bilen som startat innan oss kraschat rätt hårt. Lagom när vi passerar ser vi att både förare och kartläsare sitter kvar i blen. Vi stannar och backar tillbaka för att kontrollera att de är okej. Kort efter att vi backat tillbaka hoppar kartläsaren ur och ger oss tummen upp, så vi gasar vidare. Och jag mår sämre, och sämre.
Emil hör på mig att jag inte mår bra och frågar:
-Hur går det?
-Inte alls, svarar jag.
Då kommer "räddningen". En lurig högersväng en kilometer från mål tvingar oss till en kort extrasväng i en hage, varpå jag får annat att tänka på och klarar mig i mål på sträckan med frukosten i behåll. Eftersom vi stannade för att kontrollera så att grabbarna i bil 35 var okej, visste jag att vi hade rätt att begära idealtid, vilket jag också gör i målet på sträckan, för vi hade ju trots allt tappat en hel del tid på att försäkra oss om att våra medtävlande inte var skadade.
I TK-kön till SS3 snurrade det rejält i huvudet, men jag hade bestämt mig för att härda ut, det var bara trots allt drygt 3km kvar. Och jag klarar det, Emil sätter en bra tid, men efter målet ber jag att få kliva ur bilen. Sen går jag till skogs. Och kommer tillbaka som en ny människa. Typ, nästan i alla fall. Ni kan ju räkna själva på vad som hände...
Väl i mål så visar det sig att våran, eller ja, Emils körning räcker till seger! Vi hade andratid på både SS1 och 3, men den som var snabbast hade tappat flera minuter på SS2, och vi hade fått tidsavdrag helt enligt reglerna för att vi stannat vid bil 35, och det räckte till seger med 12 sekunder! (Emil är nu endast en uppklassningspoäng från B-förare!)
Men en fråga kvarstår dock. Varför blev jag så åksjuk som jag blev? Vet ej. Många teorier finns det. Allt från näringsbrist, via infektioner till helt enkelt för länge sedan jag var på synkontroll. Jag är ju trots allt bärare av glasögon, och det var ju inte mer än fem år sedan jag var på synkontroll senast, så det är väl dags att pallra sig till optikern snart... Men en sak är säker, det dröjer länge nu innan jag sätter mig på den sidan av en rallybil igen!
