Carneling Motorsport

940n till Salu!

2012-01-10T00:57:00.000-08:00

Finns annons här: http://www.blocket.se/sodermanland/Volvo_940_VOC_Rallybil_37819331.htm?ma=1

Såg att det blivit fel i texten på bil-info sidan om 940n här på hemsidan. Det står att motorn är en B230FT, vilket är fel. Det skulle innebära att det är turbomotor och det är totalfel. Rätt beteckning är B230FB. Felet kommer åtgärdas när jag sitter vid rätt dator nästa gång.

2012!!

2012-01-10T00:31:00.000-08:00

Sådär, dags att uppdatera hemsidan med vad som händer i teamet 2012 nu när det nya året redan har tagit fart. Det jag (Tobias) har köpt är alltså Robert Erikssons "SM-vinnare 2009" då han skaffade sig en lite tuffare Renault. Bilen är maskinellt välunderhållen även om karossen varit med ett tag, men som min garagegranne sa "-Det är inte lacken man kör med!"

Så vad är planen för året då? Jo, tanken är att börja vintern med att snygga till bilen trots allt. Jag ställer alltid vissa krav på hur mina bilar ska se ut och fungera, därför har jag börjat plocka en del med div. inredning för att få bilen ytterligare lättad och funktionerlig. Reglementet läses noga just nu för att kunna göra bilen ännu lite snabbare.
Innan våren kommer bilen att få ny lack. Alla Renault-freaks får ursäkta att den klassiska "Godini-Blåa" kulören försvinner. Bilen ska lackas i team-färgen silver och få design i stil med Emils BMW. Ambitionen är dock att hinna köra en vintertävling så därför kommer inte bilen tas isär för lack förrän den lilla vinter vi har i år börjar tacka för sig för att ha chans att åka en tävling med kort varsel.

Många frågar om det blir SM-satsning i år. Tyvärr, får jag säga, sitter jag i samma sits som de flesta andra rally-ekipage i Sverige, det saknas helt enkelt pengar för det. I alla fall för att köra med de förutsättningar som jag önskar. En situation som kommer underlättas om/när 940n blir såld (finns annons på Blocket och Resultatservice) Tanken är därför att köra två eller fler av sommartävlingarna i SM, för att prova hur vi står oss i den konkurrensen. En första provkörning sent i höstas av bilen gav mig känslan av att vi ska kunna åka fort i denna bil, men det visar sig när vi kört första tävlingen!

Slutsummering 2011

2011-11-12T13:05:00.000-08:00

Jaha, då var säsongen över för Carneling Motorsport. Dags att summera lite.

Emils säsong kan summeras kort eftersom, ja, den blev kort. Tre tävlingar var allt som blev, en vinter och två sommar. Efter att ha brutit på Gotland i april var ambitionen att köra hemmatävlingen och en sprint i Norrköping kördes för att prova så bilen fungerade. Det gjorde den en stund innan bakvagnsbryggan inte längre ville sitta ihop med karossen och slet stora hål i karossen. Tyvärr sådant som händer, men 2012 ska Emil åka mer, det har han bestämt.

Jag och "min del" av teamet då. Ja, vad ska man säga. Vi åker fort men har klockan emot oss och oturen vägrar släppa greppet om oss. Samarbetet mellan mig och Johan fungerar klanderfritt, vi åker den kanske mest underhållna och genomgångna 940n i Sverigeserien, men vi tvingas ändå bryta redan i premiären med sjukt ovanligt problem. Att vi inte har tempo att vinna en serie-tävling visste vi, men vi trodde allt att vi skulle vara närmare toppen än vad vi varit. När vi utvärderar tävlingar och granskar ombordkameran hittar vi ofta inga fel. Ofta jämför vi våra filmer med de snabbaste och vi hittar inte någon riktig anledning till varför vi är efter och det är mycket frusterande.
Så vad göra då? Ja, i flera år har suget efter något "värre" funnits, men som många andra rallyförare har pengar fattats. Att köra omkring på Distriktsnivå med Volvon där vi är bland de snabbaste i VOC är inte ett alternativ, det är krasst sagt inte en tillräckligt drivande utmaning.

Visst, SverigeSerien är nog landets största utmaning för en rallyförare, och skulle jag fortsätta i VOC så är det där vi ska åka. Men den riktiga gnistan har inte alltid infunnit sig på tävlingsdagarna i år, mycket kanske beroende på att att jag efter sju år i klassen börjar bli "mättad". Kanske också därför vi inte alltid lyckats åka som fort som vi på vissa sträckor visat att vi kan?

Därför är det nu dags att gå vidare i rallysporten. Nu i dagarna ser en "ny" bil ut att ha säkrats för 2012 då vi endast är "formaliteter" från att hämta hem en SM-meriterad bil. 940n är under uppsnyggning och ska in på lack vilken dag som helst och därefter ut på annons för försäljning. Inom någon vecka hämtar vi "nya" bilen, men innan den står i garaget avslöjar jag inget. Mer information om bil och vår satsning på 2012 återkommer jag till inom kort!

KMK-Trofén

2011-11-12T12:29:00.000-08:00

Det blev hektiska fyra veckor för min del. Dels hade vi slagit runt i EMK-Kannan vilket krävde takbyte, och dels hade jag veckorna före tagit på mig uppgiften att bygga Fredrik Egelands nya bil av det som överlevde resan i Gästabudstrofen. Och lovat att den skulle vara klar till hemmatävlingen KMK-trofén!! Mycket tack vare mycket hjälpsamma vänner och familjemedlemmar och hög stresstålighet från min sida så gick det att få ihop båda bilarna, men det var med timmar tillgodo, inte mer!

Tävlingen som så då hur gick den? Den går att beskriva med ett ord: Frustrerande!
Det var riktigt kul att få prova rekognosera sträckorna för första gången i livet, både nyttigt och spännande. Det ihop med lokalkännedom borde väl ge alla förutsättningar för ett toppresultat? Tydligen inte...

SS1 var dock helt ny för mig, en sträcka på den änden av stan som jag väldigt sällan besökt. Ingen ursäkt för att åka långsammare än normalt, men här fick vi stryk. Kanske inte med så mycket egentligen, då sträckan var rätt lång, men att tappa över tio sekunder på SS1 är tufft att ta igen.

SS2 kände jag igen den sista halvan. Det kändes bra, och vi gjorde en rejäl flygtur vid ett av lyften vid Åtorp. Men, än en gång fick vi stryk med 10 sekunder av Anton Sountausta som var helt outstanding. Vi var dock närmare eller före de andra i toppstriden så bättre hade det helt klart gått.

SS3 var med förra året fast då åt andra hållet. En jättesnabb sträcka som verkligen får fart på adrenalinet om man attackerar. Bra tid, även om Anton fortfarande var före så var vi nu betydligt närmare.

SS4. En sträcka jag drömt om att få åka ända sen jag var liten, då jag är uppväxt en kilometer från starten på sträckan. Max attack var målet. Och nu var vi där igen, både Johan och jag tyckte i målet att där går det inte att åka mycket fortare. Fel! Mattias Olsson vinner sträckan med 7,8 sekunder före Anton (som backat i ett vägbyte!), 8,1 före Lars Ohlson och vi blir bara fyra på sträckan 8,6 sekunder efter. Hur är det möjligt?

Avslutande SS5 hade vi på rekognoseringen lagt till två "sten i spår" i noterna utefter sträckan. Och det skulle visa sig bli en liten räddning. Tempot håller vi lika högt som sträckan innan och denna gång så blir tiden faktiskt riktigt bra. Endast 0,1 (!) sekunder skiljde mellan oss och sträckvinnande Lars Ohlson. En kul detalj i sammanhanget var spurtpriset de sista 800 meterna på sträckan som bestod av vägbyten och chikaner, ett parti där vi enl resultatet fått stryk med över sekunden av Lars, så uppenbarligen hade vi åkt bra fram tills dess.

Tyvärr lider vi med Anton, som inte var med på rekognoseringen, och körde på en av de stenar vi uppmärksammat och fått punktering. De förlorade över 30 sekunder och därmed en solklar seger... Nu vann istället Mattias Olsson före Lars Ohlson, 11,9 efter. Anton blir trea, 18,2 efter, med mig och Johan på en 4:e, 21 sekunder från seger. Jag kände mig väldigt besviken på mig själv för att resultatet inte blev bättre. Men det faktum att det var 13 startande i klassen och att det var hela 47 sekunder från vår fjärdeplats ner till femte säger en del om hur fort det faktiskt gått denna dag!

EMK-Kannan

2011-11-12T11:46:00.000-08:00

Då var det så dags för EMK-Kannan i Eskilstuna, där skulle den totala SverigeSerien avgöras. Vägarna och dess karaktär är väl bekant för mig eftersom det var på dessa vägar jag för 5-6 år sedan startade min rally-karriär. Målsättningen för dagen var hög och Johan och jag var rejält taggade och beredda på att gå på attack.

Och det fungerade bra. I en sträcka... SS1 gick nämligen kanon, jag var som vanligt lite trög i starten, men det var mycket bättre än vad det har varit och vi låg med i tätklungan. Förvisso var det små marginaler åt varje håll eftersom sträckan var förhållandevis kort, men vi var med i matchen från start. Men på SS2 går det i stöpet efter ett par kilometer. Tempot ökades lite från första sträckan och allt kändes kanon tills det kom två stycken H2- svängar på rad. Den första högern bromsade jag för mycket och jag kände att det hade gått att åka mycket fortare i den svängen. Eftersom nästa sväng hade samma gradering i noterna höll jag därför i lite till. Bilen driver ut och bakändan kliver ner i det vassa diket och innan jag eller Johan visste ordet av det hade vi rullat ett varv och fastnat ovanpå en liten kulle. Det tog ganska exakt 30 sekunder innan vi kom iväg igen och vi körde imål på sträckan men var numer hopplöst efter täten.

In på service för att kolla över bilen som klarat sig överraskande bra trots rullningen. Visst, bilen var knölig nästan runt om, men alla rutor var hela, alla hjul satt där de skulle och bilen gick lika bra som innan. Bilen var redan knölig, så varför inte fortsätta och stå på lika bra som innan?

SS3 innehöll nästan bara chikaner, vinkelvägbyten och långa raksträckor. Inte vad jag skulle säga vår sorts sträcka, men sätter ändå en bra tid.
SS4 har jag kört ett flertal gånger tidigare, och jag gillar verkligen den sträckan och det går riktigt bra, känns det som. Men återigen är vi lite för långt efter täten. Konstigt att det ska envisas vara dålig tid på sträckor som känns bra, och bra tider på de som inte känns något vidare alls.

SS5 & 6 fortsätter på samma tema och vi tar oss tillbaka till Ekebybanan, som var start och målplats för dagen, utan några fler blessyrer på bilen.

Vi slutar på en hedrande 7:e plats i tävlingen och får en hel del uppskattning för att vi trots rullningen fortsatte och åkte minst lika fort som innan! Och ska vi nu vara lite hypotetiska, så om vi drar av tidstappet från rullningen på SS2, dvs 30 sekunder, hade vi landat på fjärde plats istället... Än en gång, surt sade räven.

Totalt i Sverigeserien slutar vi på 9:e plats. Precis inom marginalen för målet, topp tio, men långt bakom ambitionen, topp fem.

Nybyrundan

2011-11-11T12:41:00.000-08:00

För att trimma tempot till SverigeSerie-finalen i Eskilstuna passade jag på att åka en tävling i just Eskilstuna, nämligen Nybyrundan. Visserligen en onotad tävling, och det var över ett år sedan jag åkte det senast, så förhoppningarna på en riktigt framskjuten placering var väl inte jättehöga. Vid min sida satt Henrik Dahlgren då Johan var upptagen på annat håll.

SS1 har jag kört många gånger förr, åt andra hållet... Tyvärr hade jag inte mycket nytta av vägminnet denna gång, och eftersom vi gick ut först i klassen hade jag inte en aning om hur fort de andra i klassen åkt.
SS2 Har jag åkt en gång tidigare, även den åt andra hållet. En snabb sträcka och vi hade lite bättre tempo än på sträcka ett, men det fanns mycket mer att ge.

Inne på service såg vi att vi låg tvåa med ca fem sekunder upp till ledaren. Med mitt vägminne visste jag att det inte skulle vara några större problem att ta igen dessa över andra varvet på sträckorna.

SS3 (Samma som 1). När vi kommer till startkön blir det stopp. Ett potthål har bildats mitt i spåret på slutet av sträckan, inget farligt i sig, men det har försatt några bilar ur kurs i hög fart och skickat dem in i ett järnstaket så funktionärer skickas in och tillägsvarnar svängen. Tävlingen släpps på och vi kör igenom sträckan. Eftersom vi fortfarande går ut först har vi ingen koll på hur vår tid stod sig mot ledaren men det kändes bra.
Även SS4 känns grymt bra och vi håller ett högt tempo. Hade det räckt?

Nu ska jag inte älta vad som hände sen än en gång, det som hände sen och det jag sade och gjorde, det står jag för. Men ja, vår attack hade räckt, vi var snabbast över SS3 och 4 med ca 8 sekunder. MEN tävlingsledningen har tagit beslut om att stryka SS3 ur tävlingen på, i mina ögon, väldigt konstiga grunder, varpå vår förstaplats illa kvickt förvandlas till en andraplats, slagna med 1,2 sekunder. Surt sade räven, men tydligen sånt som händer... Jag skulle ju bara slipa på tempot inför EMK-kannan, och varför jag hetsade upp mig så kan man så här i efterhand undra, men jag är ju tävlingsmänniska trots allt.

Rally Xplosion

2011-11-11T12:30:00.000-08:00

I början av augusti kom den tävlingen som vi på förhand såg som den tävling vi skulle ha störst chans att visa vad vi egentligen går för. Sprintformatet där man startar två och två i olika spår som SuperSpecialerna man ser i VM och Race of Champions har passat oss förr.

Och det började skapligt, med en sjättetid i klassen med stor chans till förbättring, framförallt då alla som var snabbare hade annat startspår. I andra omgången händer något mystiskt. I en asfaltssväng styr det inte alls, det bara flyter iväg och rakt upp i en jordvall. Inte jättemycket tid tappades men tillräckligt på såhär korta sprintar och vi tappade till en placering långt utanför topp 10.

Slaget om topplacering var därmed förlorat eftersom det endast återstod en omgång för SverigSerige-resultatet. Men vi gav järnet för det och om jag inte minns fel satte vi en tid bland de fem snabbaste och klättrade tillbaka in i topp tio för SverigeSerie-resultatet. Inte nöjd, men trots allt inte så dåligt.

I stegen som följde var vi på gång rejält och satte riktigt bra tider och kom hela vägen till kvartsfinal där samma sak som i åk två inträffar i samma sväng och vi åkte ut...

Provar App K

2011-08-10T13:11:00.000-07:00

Chefen är ägare av en Opel Ascona A Rallybil. En bil jag (Tobbe) fick möjlighet att låna som föråkare på Midnattssolsrallyts SS14 Bie, utanför Katrineholm. Rolig bil, med totalt hopplösa bromsar!

Gästabudstrofén

2011-08-10T12:49:00.000-07:00

Fortsätter att försöka komma ifatt med släpande tävlingsrapporter, denna gång från deltävling nr 6 i SverigeSerien, Gästabudstrofén i Nyköping. (Emil åkte för övrigt co-driver åt Thommy Gustavsson denna tävling i en lånad Mazda 323 GTX. Äventyret tog dock slut snart nog då en lättare avåkning ett par kilometer in på SS1 orsakade skador på ett hjul som inte kunde repareras)

Förutsättningarna var bra, vägkaraktären är bekant och sträckorna går inte särskilt många mil hemifrån.

Vi lyckas hitta ett skapligt tempo från start, tyvärr har vi lite otur med att bilarna som startat strax före oss kört av eller fått bekymmer varpå vi blir nervinkade och är lite väl långt efter där vi borde vara på SS1. Det togs snabbt igen på den tekniskt svåra SS2 då vi sätter en sjättetid i klassen, inte långt efter de snabbaste ekipagen.
Därefter flöt det på mer normalt, åttonde tid på SS3, femtetid på SS4. Men inför starten på SS5 tappas modet lite. Det är stopp på sträckan pga. en ungdomsrallyförare som kört av och skadat sig i målsvängarna på sträckan, vilket visar sig vara kompisen Rasmus Persson som slagit i hårt. När sträckan väl kommer igång så kommer vi ungefär halvvägs genom sträckan när vi blir extremt nedvinkade, i onödigt långt i förväg enl min mening. Jag är nära stillastående när vi kommer fram till svängen, där de redan lyft undan bilen av vägen!! Tyvärr ser jag direkt att det är gode vännen Fredrik Egeland som totalskrotat sin 940... Tappar en stor del tid i och med att vi nästan stod stilla, eftersom de snabbare åkarna som startade bakom hade fri väg, men så fungerar rally ibland.

Avslutar tävlingen rätt okej med en sjättetid på SS6, och vi slutar på sjundeplats i klassen totalt i tävlingen. Ca 20 sekunder skiljde det upp till femteplatsen och ytterligare tio till fjärdeplatsen, så återigen har vi otur med sekundrarna, men en dag kanske det vänder!

Ytterligare tävlingar

2011-08-01T12:43:00.001-07:00

Dags igen att komma ifatt lite med tävlingsrapporterna här på sidan. Vi börjar med Dackefejden i Växjö.

Dackefejden kördes på med ett annat notsystem, eller i alla fall en annan notskrivare, än vad vi är vana vid här i våra breddgrader, ett notsystem som varken jag eller Johan gillar. Johan och jag har vid två olika tillfällen med andra förare/kartläsare kört efter dessa noter, alla har slutat med avåkningar... Det kändes sådär, men det var lika för alla, så det var bara att köra på.
Fick till ett rätt bra tempo och gott självförtroende redan på första sträckan, något som effektivt togs ur mig ett par kilometer in på SS2 då en i mina ögon felgraderad "Vänster 2 Minus" höll på att ställa till det för oss rejält. Lyckligtvis klarade vi oss ur situationen med en krökt fälg och ett krokigt tvärstag. Tidstappet var väl inte så stort, men i målet på sträckan var jag rätt arg, då taklägget jag gjorde i Växjö 2009 var i en närmast identisk sväng och förhållanden.

Vi körde på, hittade tillbaka till tempot och satte några riktigt bra tider och inför sista sträckan hade vi ca 7 sekunder upp till sjätteplatsen, något jag bestämde mig för att försöka ta, då jag kände att det inte skulle vara omöjligt. Redan efter ett par kilometer skulle det återigen strula till sig. Jag missbedömde ett högervägbyte och for förbi i det närmaste på tvären. Bara att börja om från noll igen. Naturliga reaktionen för en "het" rallyförare i detta läge är att ta igen all tid, helst i nästa sväng. Så mindre än en kilometer senare, då gör vi en liknande resa igen och bommar nästa vägbyte... Tid tappar vi, men när allt kom i kring i målet så visade det sig att vi ändå tagit sjätteplatsen, kanske inte på det sättet vi trodde då en av de främsta kört punktering. Främsta resultatet i SverieSerien i A-Elit hittills!

SS2

Vår-summering

2011-06-19T09:08:00.000-07:00

På grund av tidsbrist var det nu ett tag sedan jag uppdaterade hemsidan, därför kommer jag kort summera senaste tidens tävlingar. Det som hänt sedan Lima-tävlingen är följande

Emil och Kristoffer gav sig på utmaningen Rally Gotland i slutet av april. Tävlingen började bra, då de i stor konkurrens satte fjärdetid i klassen på fredags-sträckan, vilket dessutom var snabbaste icke-gotlänning i klassen. Dock får de tyvärr bryta på lördagens första sträcka när stötdämparfästet vänster bak går av halvvägs igenom 2,8mil långa Tofta. Bara att parkera och längta till nästa tävling.

Jag själv och Johan gav oss veckan efter på Rally Masters-premiären i Norrköping, HolmenskogRallyt. Egentligen bara för att känna på nya Kumho-hjulen och för att känna lite på gruset efter vintersäsongen. Efter en tät sekundfight om segern med Lars Ohlson fick vi se oss besegrade med ca 7 sekunder efter 4 mils rallyåkning. Men en andraplats av 12 startande är ingen dålig gruspremiär.
Därför åkte vi med gott självförtroende till SverigeSeriens första grustävling för året, Klassiska Rikspokalen i Örebro. Tävlingen avgjordes över fyra sträckor, varav en på hela tre mil! Tävlingen fungerade bra för oss, det enda jag kan "klaga" på är att bilen hade en tendens att kliva ur spår i de riktigt snabba partierna, vilket det fanns många av. Slutplaceringen anser vi tyvärr vara tämligen missvisande, då vi slutar 10a i klassen med 20 startande. Glädjande är dock att det är sveriges jämnaste klass, då vi trots vår 10e plats inte är mer än 47 sekunder efter vinnande Niklas Carlson efter över fyra mils rallykörning. Vilken annan rallyklass i sverige, kanske till och med världen, har de 10 första bilarna inom mindre än 50 sekunder?

Framsteg i Lima!

2011-03-17T13:13:00.000-07:00

Så var det då dags för den tredje deltävlingen i SverigeSerien, tillika vinterns sista tävling. LBC-Ruschen stod på tur, och lockade med 8,8mil SS på endast 4st sträckor, det ni! Besiktning och anmälan avklarades redan på fredagskvällen så att vi hade det lugnt och skönt på lördagsmorgonen.

Iväg på SS1, och rapporterna från sträckorna innan start stämde, det fanns lite till ingen is under snön på vägen. Lyckligtvis gav vårat startnummer (9) oss en klar fördel vad det gäller att spara på däcken. En bra känsla infann sig snabbt i körningen för en gångsskull, och Johan läste noterna i en bra rytm. Ett litet problem var dock att jag troligtvis vridigt på Intercomen på för hög volym, så jag hörde Johan jättebra, men inte motorn, så jag fick sitta och kolla på varvräknaren för att se hur mycket/lite jag varvade... Ungefär mitt på sträckan så gör jag dock en liten miss, lyssnar inte helt på Johan och vi går in väl hårt i en Vänster 3 över krön. Lyckligtvis får jag runt bilen så vi går med bakändan före in i vallen och efter lite studsande så är vi på vägen igen, dock med hängande stötfångare. Vi sätter en 10:e tid i klassen, 10 sekunder efter Niklas Carlson som inledde snabbast.

Inför 3,4 mil långa SS2 bytte vi i servicen däck, till de fräschaste Yokohama-hjulen jag hade. Sträckan flöt på skapligt, enda bekymret var väl egentligen att det var väldigt mycket uppförsbackar, och nog för att VOCen är stark, men här gick det tungt. Man vet att det är kuperat när man får svälja 5-6 gånger på en sträcka för att det slagit lock för öronen... Med ca 5km kvar kommer vi in i snöröken från bilen som startade före oss, och vi kom aldrig riktigt så nära så vi kunde köra om, men det störde mest bara på de snabba partierna, så tidstappet kan inte ha varit så stort. Tappar dock lite på sträckan och är "bara" 12:a på sträckan.

I servicen lade vi tillbaka till de fyra däck vi använde på SS1 för att de fyra bästa skulle få kyla ner lite, eftersom sträcka 3 var över tre mil den med. Känslan är lite bättre på denna sträcka så det känns att det går lite fortare. Med kanske milen kvar så kommer vi in i ett snabbt parti, där Johan rabblar "Höger 6 över krön 40 Vänster 5 över krön 60" och så vidare, alltså det går väldigt fort. Någonstans där inne säger han, tror vi i alla fall, "Lyft"... Det uppfattar aldrig jag. Satan i gatan vad man flyger om man ligger en sisodär 150blås... Landningen blir hård och slår troligtvis bort resterna av stötfångaren bak, för i mål på sträckan så hänger den bara och släpar efter bilen, endast sittande med två buntband i vänster stänkskydd. 10:e tid på sträckan.

Inför sista sträckan ser vi att vi ligger nia, 2,4 sekunder efter Lars "Segerhulten" Ohlson p ååttonde plats. Det ska vi minsann ta på sista sträckan! På med bästa hjulen igen och ge järnet! Jag måste säga det, vilken häftig sträcka! Sista kilometrarna är en serpentinväg ner för dalen, och jösses vad det skjuter på utför... Körningen stämmer bästa någonsin på vinterväglag, även om jag känner att det går att åka fortare om det verkligen behövs. Vi sätter 7:e tid i klassen och slår Lars med hela 15 sekunder!

Väl i mål ser vi att vi mycket riktigt landat på 8:e plats i klassen, och med tanke på att det var hela 22 startande och 19 ekipage i mål så måste vi säga att det är ett resultat vi får vara nöjda med. Det är ju trots allt kanske Sveriges tuffaste och jämnaste rallyklass vi kör i! Även om jag någonstans känner att jag är inte nöjd förrän jag känner att jag inte kunnat åkt fortare vid något tillfälle under en hel tävling. Det betyder att det är dags att "chansa" mer, något vi garanterat kommer att göra nu när det något bekvämare underlaget grus tittar fram med våren!

Dessutom känns det skönt att ha fått tillbaka förtroendet för bilen efter senaste tidens tekniska problem, så må detta hålla nu!

Stort tack dessutom till Magnus Larsson som både fixade bra boende intill tävlingsplatsen och mailade bilderna ni ser här till mig efter tävlingen!

Jag ska köpa nya däck till Lima

2011-02-07T12:09:00.001-08:00

Därför säljer jag nu de "gamla".

Silverstone Isdäck 16"
8st Silverstone S-535 dim 145/85-16". Alla åtta har turats om att köras under ca 3,5 tävlingar på en 940 VOC. Alla är i gott skick, endast några få dubb saknas och några dubb är avbrutna. Funkar bra både till tävling och till iskörning.

Säljes helst i parti om 4 eller alla 8 samtidigt. Bilder kan ordnas. Säljes p.g.a nyköp.
Pris: 1000kr/st

070-238 16 86 eller tobias.carn@telia.com

Lite dimensions-info för den som vill: www.serviceandsport.com/s535.htm

Rapport från Rally Franssons Fastigheter

2011-02-03T11:56:00.001-08:00

Vi fick ihop bilen på lördagskvällen, stort tack till alla som hjälpte till med Christer Olsson i spetsen. Tyvärr var en sk. T-kam det bästa vi fick tag i, en helt standardkam som har ett lyft på ca 9mm, i jämförelse med den bästa H-kammen som lyfter 12mm. Detta skapade en effektförlust, rätt stor sådan tyvärr, vilket gjorde att vi inte fick chans att hänga med som vi ville.

Ett tydligt exempel på detta är den inledande publiksträckan som användes som SS1 både lördag och söndag, för trots att körning och notläsning fungerade mycket bättre på söndagen än på lördagen, var vår tid en sekund sämre. På lördagen hade vi åttonde tid i klassen på denna sträcka, nu var vi sopsist... Och så fortsatte det hela dagen, det går helt enkelt inte att hänga med i sveriges jämnaste rikstäckande rallyserie med en grymt effektfattig bil. Kanske den mest besvikande rallyhelgen i mitt liv, men kanske också den nyttigaste. För ni kan ge er på att det är ett team fyllt av revansch-lust när vi drar till Lima i mars..

Två och en halv sträcka...

2011-01-29T09:38:00.000-08:00

SverigeSerie-starten hade kunnat blivit bättre. SS1 blev vi inte riktigt kloka på, många skarpa svängar med många stickvägar gjorde att vi nästan trodde vi åkt fel, men vi sätter ändock 8:e tid. Inne på snabba SS2 upplever både jag och Johan att bilen känns trött bitvis, men vi tänker att det kanske är däcken eller moddsnö som bromsar bilen.

Men på SS3, ett par kilometer från mål, börjar det smälla och skjuta om bilen, och den blir totalt orkeslös. Med nöd och näppe lyckas vi ta oss till en stickväg där bilen dör.

En liten stunds felsökning ger oss svaret på varför, och anledningen är smått otrolig. Kamaxeln har gått av! Bakre "gaveln" där ett spår driver fördelaren har spruckit i gjutningen! Nu råder febril aktivitet för att hitta en ersättningskam så vi åtminståne kan åka tävlingen i morgon...

Vännäs närmar sig

2011-01-21T12:03:00.000-08:00

Det börjar dra ihop sig för SverigeSerie starten i Vännäs. En vecka kvar och det mesta är under kontroll. 940n har fått nygenomgången växellåda med lite nya synkringar, de nya bromsbeläggen är på plats, det mesta genomgånget och kollat. Det som är kvar att göra är att staga upp ljusboxen lite extra och byta lite oljor.
Vi fick tillgång till ett par kilometer avstängd väg härom veckan, där jag och Johan fick oss och bilen en liten genomkörare. Bilen funkar kanonbra, känns bra på vägen och framförallt så märks det lite att vi inte haft ordentliga bromsar förut, men nu jävlar bromsar det när jag rör vid pedalen i mitten! Eftersom "testet" kördes i mörker såg jag att ljusboxen "fladdrade" lite, inget som stör min körning, men för att förhindra sprickbildning i glafibern så tar jag det säkra före det osäkra och bygger bort nuvarande fjädrar mot löstagbara stag för att få det stumt.

Sen är det bara frågan om vilka reservdelar man ska släpa med sig, har en känsla av att jag kommer ta med betydligt mer än någonsin, men reserv-växellådan har en given plats i bussen...

Teamet kommer denna tävling att bestå av mig och Johan i tävlingsbilen, med Emil och Kristoffer i servicebussen. Kanske, om vi får tillgång till internet, kommer dagsrapporter att komma både lördag och söndag kväll.

Månadens Bild!

2010-12-11T09:53:00.000-08:00

Senaste numret av Sveriges största motorsport-tidning, Bilsport Börsen, damp ner i brevlådan härom dagen. Och se på fan, Emil är med på månadens bild! Så fränt!

Tobbe 2011?

2010-11-15T12:58:00.000-08:00

Jaha, ett framgångsrikt år 2010 är till sin ände.
Årets resultat:

Distriktsmästare Klass Standard!
Vinst i Mekonomen RallyCup Klass 3A/B!

Hur toppar vi detta 2011 nu då? Jo, tanken är att ta ett steg "framåt" eller uppåt beroende på hur man ser det. Länge fanns planer på bilbyte, och det var nära en stund, men ni vet, det är en del som ska klaffa för att saker och ting ska gå i lås. Så bilbyte blir det inte, i alla fall i dagsläget.

Hur ska vi då kunna ta ett nytt steg, när vi sitter kvar i samma 940 som i år? Jo, vi ska försöka satsa på Volvo Originals kungaserie, Sverigeserien! Alla detaljer är inte helt klara, våran satsning 2009 i samma serie var minimal och endast sommartävlingar, men ska vi vara med denna gång ska vi försöka köra även vinter och därför satsa 100% på serien. Enl. rykten så kommer ett antal av tävlingarna i serien gå "på hemmaplan", eller åtminståne på "lagom" avstånd, vilket gör att en sån satsning ligger "rätt i tiden".

Redan nu har jag börjat förbättra bilen ytterligare, nya idéer har ploppat upp och nya förbättrade detaljer är beställda, allt för att det bara ska vara upp till mig, inga ursäkter, inga bortförklaringar.

Återkommer med mer info!

Pekingsnurren

2010-11-15T12:05:00.000-08:00

Brödrakampen i BMWn förväntades bli jämn. Emil hade positionen som "orutinerad" C-förare, men bilägare och den som kände bilen bäst. Jag (Tobias) å min sida är relativt rutinerad A-förare med bra tempo i kroppen, men endast 4 sträckor som föråkare i Marknadsnatta för några veckor sedan som erfarenhet med BMWn.

Att tävlingsplatsen var Himmelstalunds sprintbana gjorde att i alla fall jag inte hade några pallplats-aspirationer, jag har aldrig lyckats bra på "Himpan". Emil hade dock målet att försöka attackera för ett bra resultat, något han sånär lyckades med.

Jag och Johan gick ut först i brödrakampen. P.g.a. nattens frost var tidigt startnummer ingen fördel, och de VOC:are som startade innan hade inte lyckats rugga upp ytan ordentligt så första åket kan summeras med att säga att det var halt. Dock märktes det på att det sladdade mer än vad jag önskade, inte på att vi flöt omkring som det brukar kunna vara. 5:e tid av 8 i A-2WD.

Emil med pappa Leif i högerstolen attackerade mer, och trots många långa och vida sladdar sätter han en andra tid i klassen och är hela 2 sekunder före mig!

I andra åket var fästet mycket bättre, jag kunde gå in lite hårdade i svängarna och få mer fart med mig ut när det inte sladdade lika mycket. Bättrar tiden rätt ordentligt och klättrar till 4:e plats, men det hänger på hundradelar.

Emil bättrar sig också, kör snyggare och renare. Men de andra runt omrking bättrar sig också, marginalen till trean minskar och Emil tappar även 1,5 sekund mot mig. Så nu gällde det för Emil att hålla i både andraplatsen i klassen och ledningen över mig i det avslutande åket.

Jag själv försöker attackera ordentligt nu, och det går riktigt fort fram tills jag missar ingången i en lång hårnål vänster. Bilen styr inte in som jag vill och bilen hamnar i lösgruset på yttern vilket även sabbar spåret i nästa höger. Laddar vidare och bättrar tiden ytterligare. Men som vanligt för mig på Himpan tappas en placering med hundradelar, så vi slutar på en femteplats. Får väl ses som godkänd debut i A-2WD.

Emil råkar ut för ungefär samma sak. Han har bra flyt tills han får börja om i en vänstersväng och tappar lite tid. Tyvärr, får man väl säga, ökar istället ett antal konurrenter något i hästväg och kapar sina tider med flera sekunder när Emil "bara" bättrar med ca en sekund. Tyvärr betyder det att han faller från en andra till femte-plats. Men jag erkänner, han vinner, för jag lyckas inte ta in de sista tiondelarna och allt som saknas är en nysning i jämförelse, 0,4 sekunder!

Prisutdelning för DM & MRC

2010-11-03T13:51:00.000-07:00

Vi fick vara med på ett hörn i lokaltidningen efter prisutdelningen i lördags.

Pekingsnurren nästa tävling, då jag (Tobbe) och Emil kommer att dela på BMWn. Inbördes tävling? Neeeeeeeej då, det brukar väl aldrig bröder ha...

Incar med Tobbe & Johan

2010-10-19T11:53:00.000-07:00

SS3 KMK-Trofén.

Distriktsmästare 2010!!

2010-10-18T12:46:00.000-07:00

Två tävlingar har hunnit köras sen jag (Tobias) skrev här sist, Runt Mjölkpallen Pokalen i Gnesta samt hemmatävlingen och årets "avslutning" KMK-trofen.

För att kort summera så gjorde jag och Johan en stark insats i Gnesta när vi åkte onotat för första gången på länge. Det kändes ovant, och tempot blev inte det bästa, men vi körde endast tävlingen för att plocka poäng i DM, där vi utökade ledningen i VOC-Elit, men tappade en poäng i totalen för Standardbilar. Men allt vi behövde göra i finalen var i princip att ta oss i mål och DM-titeln var vår.

Och finalen var hemmatävlingen KMK-trofen, som avslutade både SM, MRC och DM. Och eftersom det var hemmatävling vill man ju "visa framfötterna."

Dock fungerar det inte riktigt från start. Tempot känns bra, men bilen sladdar och far över vägen, och Johan kommer lite ur takt med noterna mitt inne på sträckan. När jag dessutom siktar fel in i en sväng och får börja om för att inte klippa en sten mitt i framhjulet så visade det sig i mål att vi tappat tid. Närmare 13 sekunder för att vara exakt!

Försöker öka ytterligare på knixiga SS2, men tappar ytterligare 5 sekunder, utan att egentligen förstå varför. Anton Sountausta i täten måste ha laddat stenhårt.

Inne i service blir det till att knacka lite fälgslag. Jag känner mig fruktansvärt frustrerad över att inte lyckas prestera på den nivån jag vet Johan och jag kan. Så på SS3 får vi ur oss allt och lite till. Den 9,7km långa Nästorp avverkas i ett högt tempo. Så snabbt att vi vinner sträckan med 6 sekunder före Niklas Östmark i sin Suzuki. Som jämförelse kan vi säga att vi bland de 80 talet ekipage som deltog i "DM-delen" hade 18 tid totalt , 9:e tid totalt i 2WD, 6:e snabbaste RWD samt fick bara stryk av endast en Otrimmat 2WD i SM. (Även om SM är svårt att jämföra emot eftersom de åker på enhetsdäck)

Tyvärr startade vi tidigt i klassen denna dag, så det var svårt att riktigt hålla koll på hur vi låg till. Därför blev det inte någon större satsning på SS4, även om vi inte "söndagsåkte" för det. Tyvärr tappar vi lite tid i Vannala-böjen, då vi var väldigt varnade för svängen och tog det för försiktig, och fick dessutom lite problem i ett vägbyte någon kilometer senare när växeln ville hoppa ur på det dåliga partiet.

Så vi fick konstatera att vi slutade på en besvikande 4:e plats i klassen, 9 sekunder efter segrande Anton (Grattis till dig och co-driver Andreas Peters!), 2,9 sekunder efter Lars Ohlson på andra plats och endast 1,4 efter Niklas Östmark på tredje.

Men viktigast av allt så var denna fjärdeplats mer än väl tillräckligt för att ge oss DM-titeln, både totalt i Standardklassen och i VOC-Elit/Grp N!

5:e plats i EMK-Kannan gav oss MRC-segern!

2010-09-21T04:53:00.000-07:00

Inför Eskilstunas tävling EMK-kannan hade jag (Tobias) och Johan bästa möjliga förutsättning för att köra hem klassvinsten i totala Mekonomen Rally Cup 2010. Lars Ohlson som låg tvåa i sammandraget kom ej till start efter att de inte fått ihop bilen sedan kraschen i senaste MRC-tävlingen i Nyköping. Så allt vi behövde göra var att köra i mål max tre placeringar bakom tredjeplacerade Andreas Guillemot, Eskilstuna, för att säkra cupsegern.

På tävlingsdagen var dock inte väderförhållandet det bästa. Ihärdigt regnande gjorde vägarna såphala. Och för att göra en lång historia kort spoilerade jag alla chanser på en bra placering i klassen redan dagarna innan när jag gjorde ett orutinerat misstag. Jag valde en uppsättning däck som många hävdar inte fungerar alls i regn, men jag ville bilda mig en egen uppfattning. Och det visade sig inte funka alls.

På SS1 och 2, saknades den där riktiga rytmen i körningen, troligtvis mycket på grund av det drygt två månader långa tävlingsuppehållet som blev under sommaren för vår del. Därför bytte vi inte däck i första servicen, då vi trodde att tidstappen hängde på körningen och inte på däcken.

Men på SS3 och 4 uppenbarades det verkliga problemet. Trots att vi inte tyckte det "saknades" speciellt mycket i körningen på sträckorna hängde vi ändå inte med. Så på servicen byttes det till däck med öppnare mönster och på SS5 närmade vi oss täten för att på avslutande SS6 vara näst snabbast i klassen, endast en halv sekund efter segrande Martin Holmdahl med Niklas Carlson brevid sig.

Trots allt slutade vi på en 5:e plats i klassen, platsen före Andreas Guillemot och därmed utökade vi ledningen i DM, men framförallt, säkrade vi redan nu segern i Mekonomen Rally Cup 2010, med en tävling kvar att köra!! Redan nu på lördag går nästa tävling i DM av stapeln, denna gång i Gnesta.

Utställning i Katrineholm

2010-08-11T11:17:00.000-07:00

Imorgon, Torsdagen den 12 augusti kommer Katrineholms MK att ha ett litet event på Stortorget i Katrineholm. P-G Andersson kommer på besök och Emils BMW kommer att finnas där ihop med ett par andra lokala rallybilar.

Sväng förbi och hälsa på oss om ni är i trakterna!

Gästabudstrofen SS2 Emil

2010-08-11T11:16:00.000-07:00

Gästabudstrofen SS1 Emil

2010-08-11T11:13:00.000-07:00

Gästabudstrofen Emil

2010-07-21T11:18:00.000-07:00

Med lite små trassel och fin justeringar in i det sista, bl.a. fick vi byta ut den nya kylaren som vi monterat då det gick hål i den under provkörning och som vi trodde berodde på att en sten slagit in i kylaren men som skulle visa sig senare vara mer avancerat... Så begav vi oss ner redan på Fredagen innan tävling till Nyköping för att testa då dom hade fri träning på deras folkrace bana. Dom hade lagt upp det som så att man åkte två varv och på tid, så jag drog ut en vända först för att se att allt funka och åkte sen till servicebilen igen. Allt kändes skit bra, hur kul som helt!

Sen åkte vi ut och åkte två vändor på raken och när jag är på väg upp till servicebilen tittar jag ner på temperaturmätaren och ser att det stor onormalt högt så jag snabbar mig upp och parkerar, och ser jag jag stannat att det kommer ett skapligt moln från under huven... NEJ tänkte jag och trodde bilen kokar. Tobbe rycker upp huven och vi ser att det är hål i den här nya kylaren också... På precis samma ställe som sist!! Då visar det sig att motorn rör sig för mycket i orginal motorkuddar så kylfläket som drivs av motorn gått in i kylaren när det börjar hoppa.

Så det var bara att lasta och åka hem igen... Som tur va så hade jag yttligare en ny kylare stod på firman som vi kunde använda(bra att jobba på Bil & Fritid) och sen demontera vi orginal fläkten och montera en elfläkt till ACn från en Volvo 940 framför kylaren lite provisoriskt. Så vi gick och la oss halv ett på natten... Men klara blev vi i alla fall. Tack Tobbe, Robert och Kristoffer för hjälpen!

Då till själva tävlingen.

Man va jätte pigg när man vakna på morgonen, men det var bara att bita i det sura och åka neråt. Skulle ha med mig Kristoffer Gustavsson från Björkvik för första gången bredvid mig.

Kändes lite konstigt att man skulle åka rally då det va över ett år sen jag åkt sist och då va det med den vita Volvo 240 VOC vi hade då, men det skulle bli roligt att se hur den gick och hur den hantera på vägen.

Med all besiktning klar utan några problem så va det bara att bege sig mot start och mål som va vid Björshult banan som vi vart på kvällen innan och påbörja den långa väntan innan start.

Ut då mot den första sträckan som va ända uppe i Björkvik, och sen fram till startgroparna, då säger en av startpersonalen att det luktar glykol... Jaha tänkte jag, säg inte att nya kylaren läcker men tänkte att det också kunde va att den tryckte ur sig lite överskott, så vi starta men höll lite koll på vattemtempmätaren och det va aldrig några bekymmer. Men vilken rolig och lättkörd bil, nu kanske det inte gick så fort nån gång, men man fick bilen dit man ville.
SS2 hade vi blivit varnade för lite allt möjligt, bla att det skulle bli väldigt dåligt från första vägbytet. Fram dit gick allt väldigt bra, så bra att jag missa just det vägbytet lite... Visst va det lite dåligt sen men inte jätte farligt, men tog det väldigt lugnt eftersom det ända va nya bilen och ville verkligen komma imål. Sen efter ett par km komemr jag ikapp min gamla GrpH Golf som starta före mig och får ligga bakom honom fram till avåkar högern där han släpper om oss. Tur det kanske så vi inte åkte av som dom flesta andra... Så efter det satte vi upp lite fart igen då vägen också blivit mycke bättre och resten av sträckan funka utan några bekymmer. Förutom en lite skev bakfälg som låg emot bärarmen och slog.
SS3 va våran hemma klubb som hade hand om så det vart lite snack innan vi åkte iväg. Den va ganska spårig till och från men ändå ganska rolig.
SS4 och SS5 rulla på utan några som helst bekymmer eller aha upplevelser.
SS6 kände jag till lite grann och visste att den va fin och rolig. Så den tänkte jag att här kan vi öka tempot lite grann för att testa. Och det gjorde vi, noterna funka jättebra även om jag kanske inte riktigt lyssna alla gånger och inte lite heller på dom men varken jag eller Kristoffer har åkt mer än nån enstaka tävling med noter. Jag bromsa rakt fram i ett vägbyte där det gick ganska fort en stund och Kristoffer inte hann med men inget dramatiskt. Sen till sista sväng... Jag får noten h2/krön två gånger av Kristoffer två gånger men kopplar inte utan håller mer eller minder i över krönet. Som tur var så var det bara ett gärde på yttern och jag hinner precis räta ut bilen från den sladd som jag hade över krönet. Så det vart inga skador på bilen och det var bara att fortsätta och åka över mållinjen. Och vad vi skratta när i kom imål...
SS7 sen tog vi det ganska lungt med tanke på vad som hände innan och det var också sista sträckan så nu var vi ju nästan imål i första rallyt med bil.

Som sammanfattning då så funka bilen jätte bra hela rallyt och är jätte nöjd med den. Trodde väl igentligen inte innan rallyt att det skulle gå så smärtfritt igenom hela rallyt, eftersom bilen va nybyggd och vi haft lite småtrassel innan. Och att den skulle vara så lättkörd och rolig.
Nu får vi se, jag har ganska mycket att göra om helgerna med en del race helger. Både STCC med Cheva Teamet och sedan även hjälpa Bilteknik Motorsport under GT serien. Men ska försöka åka i Askersund den 25/9, självklart också när vi har SM-avslutingen här i Katrineholm, men förmodligen som föråkare och åka innan SM fältet så man får åka båda vänderna. Och sen ska jag även åka RIXpokalen helgen efter tänkte jag. Sen får vi se, vill åka i Odensbacken om dom kör i år igen, mycket roliga vägar där.
Sen ska även Tobbe göra ett inhopp i bilen, förmodligen i Marknadsnatta är det tänkt som tack för att han vart med och hjälpt så mycke under bygget.
Så i Oktober får BMWn verkligen gå, det blir 3 helger i rad där som den kommer få gå tävling om allt funkar.

Gästabudstrofén Tobbe

2010-07-18T11:01:00.000-07:00

Förutsättningarna var inte de bästa denna tävling. Lite tuffare konkurrens än vanligt, ny kartis och allt BMW-skruvande in i det sista gjorde att seger i SMK Nyköings tuffa tävling var mer en förhoppning än mål. Rutinerade Magnus Johansson gjorde ett kanonjobb som Co-Driver denna högsommardag med termometern på runt 30 grader.

SS1: Bra tempo på den korta inledningssträckan, enda missen var mot mål där jag inte förstod/uppfattade en not ordentligt och bromsade för tidigt och lade bilen fel på väg in i en vänster. Då vi startade ganska tidigt i klassen hade vi bara koll på Lars Ohlson's och Ingvar Nilsson's tider, och bakom följde Fredrik Egeland, Martin Holmdahl m.fl. Vår tid var bara sekunden efter Lars på tids-tavlan, men Ingvar var hela tio sekunder före enligt tavlan. Dags att öka!

SS2 var dryga milen lång, och dessutom tävlingens längsta sträcka, så nu skulle vi försöka lägga in attacken. Men halvvägs in på sträckan syftar jag fel in i "Öppen höger 1 runt lada". Lite för fort, lite för mycket ur spår och med stora stenar på yttern valde jag att bromsa rakt fram, varpå vi fastnar och tappar dryga halvminuten. I mål fick vi bekräftat det vi trodde, 30 sekunder efter Lars och 10 sekunder efter Ingvar som också stod av i samma sväng. Slaget om segern ansåg vi förlorat i och med detta, men vi bestämde oss för att åka i mål, sätta några bra tider och ta viktiga cup poäng.

Inför SS3 fick vi veta att Martin Holmdahl åkte fort, Lars Ohlson strax därefter, men tyvärr hade Fredrik Egeland åkt av på SS2 och tvingats bryta. Vi satte ett lagom tempo och såg till att inte göra några misstag. Små marginaler mellan de snabbaste och vår tid var bra.

SS4. Fortsatte som planerat och satte nu näst snabbaste tid i klassen med endast två tiondelar upp till Lars Ohlson. Här inne körde ledande Martin Holmdahl på en sten och förvann ur tävlingen med krokig länkarm.

SS5 är en snabb sträcka jag åkt förr, dock åt andra hållet och i år hade de lagt in ett antal chikaner. Jag börjar komma överrens med både bil, Magnus noter och framförallt med mig själv om att stå på på så snabba sträckor, och nu gick det riktigt fort. Sträckseger med 4,6 sekunder. Tyvärr fick Lars Ohlson punktering i en snabb sväng och körde rakt in i ett träd. Lyckligtvis klarade sig Lars och Göran några skador, mer än vad man kunde säga om bilen...

I kön till SS6 fick vi veta av Ingvar att hans tid på tavlan efter SS1 inte stämde, och de endast slagit oss med en och en halv sekund! Hade vi vetat det hade vi inte haft samma anledning att ladda så hårt och vi hade kanske inte åkt av, men å andra sidan är det ju fruktansvärt enkelt att vara efterklok och hitta ursäkter... Räknade då på att vi kanske trots allt inte var så långt efter, och när SS6 var milen lång kanske vi hade en liten chans om vi laddade lite. Tävlingen håller då på att ta slut på ett snabbt parti med en lång vänster över krön, där vi flyter ur spår i runt 100km/h och bilen är endast vad som känns som millimetrar från att hugga i "stock och sten". Men det går vägen och jag sänker tempot för att ta oss i mål. Tappar tio sekunder mot Ingvar.

Avslutande SS7 blev ren defilering mot mål. Några poäng i Cupen är viktigare än inga alls med de största konkurrenterna ur leken. Tappar ytterligare sex sekunder mot Ingvar.

Vi räknade med att hamna som bäst på tredjeplats efter tidstappen då det fanns några som startade efter oss som kunde blanda sig i striden om pallen. Döm vår förvåning när resultatet kommer upp och vi slutat som tvåa i klassen (Grattis Ingvar till segern!) och som snabbaste B-förare. Nio sköna poäng i cupen när "de andra" nollade betyder att vi gick upp i cupledning med nio poäng tillgodo och två tävlingar kvar. Dessutom tog jag sista uppklassningspoängen och kan så fort jag löser ut en ny licens titulera mig A-förare!

Incar Trendabrallyt

2010-07-18T10:52:00.000-07:00

Sträcka 2 av Trendabrallyt i Taxinge för ett par veckor sedan, sträckseger med ca 5 sekunder. Det märks knappt att jag kört sträckan förr...

BMW-bygget.

2010-06-30T14:32:00.001-07:00

Vi saknar ord...

Regbesiktning i Norrköping imorgon (Torsdag).

Trendab-Rallyt Taxinge

2010-06-23T07:21:00.000-07:00

På förhand såg allt bra ut inför denna tävling. Jag har alltid gillat Taxinges vägar och var därför riktigt taggad innan start, bilen var tipptop och raceklar en vecka före tävling och dessutom skodd med "nya" Yokohama-däck.
Tävlingen i sig började dock inte bra, en Ungdomsrally-förare åkte av vägen och sträckan stoppades tillfälligt under ca en och en halv timme. Men när allt kom igång rullade det på.

SS1: En sträcka jag inte kört förut, men vi lade tempot högt redan in i första sväng och bortsett från en liten stoppsladd i målsvängen gick allt kanon. Andra tid i klassen, ca två sekunder efter Lars Ohlson.

SS2: En sträcka jag kört tillräckligt många gånger för att "kunna den utantill". Redan innan start bestämde jag mig för att här ska vi ge allt, och det gjorde vi. Allt funkade nära nog perfekt, och tiden i målet höll med. Snabbast i klassen, hela fem sekunder före någon annan i klassen på bara fem kilometers åkning.

SS3: Inne på service fick vi det bekräftat att vi ledde klassen med ca fyra sekunder, nu var det "bara" att hålla i. Denna sträcka åkte vi förra året i SAMTAX-rallyt, men starten var framflyttad. Lite sämre väg så det gällde att ligga i spåren. Tredje tid på sträckan efter Fredrik Egeland och Lars Ohlson, men marginalerna var små och vi behöll en 2,4 sekunders ledning.

SS4: Sista sträckan, återigen hängde allt på de avslutande kilometrarna. Även denna sträcka var med i SAMTAX förra året, dock lite omgjord i några vägbyten. Denna sträcka var bitvis rätt uppkörd och stening, därför var det väldigt viktigt att ligga i spåren och inte gena för mycket. Några små missar avslutades med att vi fick ta en "snäv ytter" igenom ett hårnål-höger vägbyte i slutet på sträckan, något som många andra också haft problem med skulle det visa sig. Men i mål kunde vi konstatera att vi var snabbast på sträckan med 4,5 sekunder, och kan inkassera årets första seger!

Topp tre i klassen.
1:a Tobias Carneling, 2:a Lars Ohlson, 3:a Anton Sountausta.

Vi ligger dessutom nu i delad ledning i MRC tillsammans med Lars Ohlson.

RallyXplosion Västerås

2010-06-23T06:53:00.000-07:00

En lite sen rapport från första tävlingen i MRC med Tobias. Den smått klassiska pararell-sprinten i Västerås är alltid rolig att åka i och med att man startar sida vid sida, två och två. Konkurrensen var tuff med många duktiga åkare. Och alltihop skulle avgöras över fyra åk, men i slutändan hänge allt på sista åket.

Ömsom regn, ömsom solsken gjorde det svårkört och inför sista åket var ordningen, 1:a Lars Ohlson strax före Crister Nystrand, med oss (Tobias & Johan) på tredjeplats. Men i och med att banan hann torka upp till det sista åket fick jag till ett nästan perfekt åk och hann nästan jobba ifatt hela Lasses försprång. Endast 12 hundradelar saknades till Lasse. Topp tre i tävlingen blev till sist 1:a Lars Ohlson, 2:a Tobias Carneling, 3:a Fredrik Egeland.

Foto: Mikael Gelin, www.gelinsfoto.zmn.se

Bygget går framåt

2010-06-03T10:09:00.000-07:00

Bygget går framåt, får se om det går tillräckligt fort. Måste va startklar om 2veckor för att hinna alla besiktningar för att kunna starta i Nyköping den 10/7 som planerat.

WTCC

2010-06-03T10:04:00.000-07:00

Emil råkade hamna på WTCC i Monza med Cheva Motorsport Sweden och Niklas Karlsson. Mycket häftig upplevelse. Roligt att se fabriksteamen med allt vad det innefattar med hur mycket pengar dom lägger, men framförallt allt runt omkring. Allt ska göras med precision och ska se ut på ett speciellt sett. Tyvärr va det inte så mycket publik för att F1 skulle va där helgen efter men mycket media med både TV och kameror. Gör han gärna om.

Blir förmodligen ett par STCC race för Emil med Cheva också. Med början nu i Göteborg.

Tillbaka från lack.

2010-05-22T13:10:00.000-07:00

I söndags kom karossen tillbaka från lack, så nu kan man säga att slutspurten börjar. Dock är luckor och skärmar kvar att lacka, men vi kan påbörja ihopmonteringen av bilen.

Även om det får vänta ett par dagar. Emil är nämligen i Italien, närmare bestämt Monza-banan och är mekaniker under WTCC tävlingen åt det svenska Chevrolet-teamet som driver en bil åt en argentinare...

Byggrapport 12/5

2010-05-12T10:18:00.000-07:00

Buren tog lite tid att passa in, och även om inte alla rör har riktigt den passformen vi vill att att den ska ha, så blev det ändå riktigt bra. Därefter lades taket på och svetsades dit.

Därefter var det dags att ta tag i att sätta ihop den isärkapade bakdelen (tidigare ägare hade påbörjat rostlagning). Och efter en tids funderande över varför i princip inget passade, kom vi fram till att bakskärmarna måste vara lite, kanske inte sneda, men vridna. Så fram med portopowern, och vips passade allt riktigt hyggligt.

Och när allt var färdigt passade till och med stötfångaren!

Så då var det bara för Emil att matta ner karossen inför lack medans Tobbe spacklade bort tidigare märken och karosskarvar. Karossen har just nu ikväll hämtats av lackeraren, så nu väntar vi med spänning på att få se resultatet. Preliminärt får vi hämta den på söndag.

Till salu

2010-04-24T12:50:00.000-07:00

Jag hittade en kamaxel när jag städade,

1 st "VX3"-kam. Satt i 940n när jag byggde om den till rallybil, gått ca 25'000mil. 500kr

Maila tobias.carn@telia.com eller ring 070-2381686 vid intresse. //Tobbe

Händelserikt Rally Gotland

2010-04-19T11:20:00.000-07:00

Så var det dags, den tävlingen vi pratat om att åka i flera år men aldrig kommit till skott. Men i år tog vi oss tid att lägga ut från Nynäshamn och styra mot sträckor som "Tofta skjutfält". Åtta sträckor skulle köras, två på Fredagskvällen och resterande sex på lördagen. Målet var högt uppsatt, snabbaste B-förare i VOC och om möjligt vinst i den sammanslagna VOC-elit klassen.

SS1. Som vi fått reda på innan start så var det en annorlunda vägkaraktär än på fastlandet. Tempoväxlingar och förhållandevis smalt, gjorde vägarna roliga i alla fall ur min synvinkel som förare. Men redan efter ca 4km av den 13km långa inledningssträckan tar det roliga slut. Efter en hårnål vänster smäller det till i växellådan vid uppväxling till trean. Med bara tvåan och fyran som verkligt användbara växlar kör vi i mål och räknar med att köra SS2, för att sedan bryta och starta om på lördagen.

SS2. Allt vi fick göra på denna sträcka var att klocka in i TK. Därefter tvärdör bilen och vägrar starta. Efter en stunds felsökande kan vi konstatera att det troligtvis är impulsgivaren till vevaxeln (den som sitter bak mot svänghjulet) som är boven i dramat.

Hur går vi tillväga nu då? Växellåda hade vi en extra med, men ingen givare. Räddningen kommer i form av två Gotländska Grupp E-förare. Henric Jacobsson och Stefan Svensson, som bor på norraste Gotland, delade med sig av sitt reservdelslager.

Så nu började jobbet för oss på fredagkvällen. Emil ihop med Joel Bergkvist kastade sig under min 940 där den stod på släpet och började skruva loss den trasiga växellådan. Johan satte sig i en bil ihop med Stefan Svensson och åkte upp till deras garage för att hämta en givare. Jag och Joels co-driver Håkan Järnström förberedde den nya lådan och langade verktyg. På två timmar var bilen redo igen, trots att slavcylindern till kopplingen lämnade in under bytet. Kl 23,00 var vi på vårat övernattningsställe med full möjlighet att få åka tävlingen "Dagen efter" för de ekipage som bröt under fredagen. Jag vill härmed rikta ett stort tack till alla som hjälpte till och gjorde det möjligt för oss att åka lördagen!

Eftersom vi fick åka en "egen" tävling ihop med totalt åtta andra ekipage som bröt på fredagen, betydde det att vi gick ut sist i hela startfältet, efter det ordinarie Rally Gotland. Vi började lite avvaktande på 2,8mil långa Tofta 1 för att se så allt funkade. Därefter höjde vi tempot för få några bra tider. Dock började vägarna bitvis bli spåriga och steniga, och i dessa partier tog vi det "lugnt" och körde runt de djupaste groparna och stenarna. Och trots bakspegelglas som lossnade, bortglömda bromsvätske-behållar-lock, överhettade bromsar, avbrutna tändkablar och rejäla fälgslag tog sig jag och Johan runt tävlingen.

Till vår förvåning har vi blivit trea totalt i tävlingen "Dagen efter" och vid en närmare beräkning av sträckresultaten så visade det sig att om vi hade fortfarande deltagit i huvudtävlingen, hade vi under lördagen varit bästa B-förare i VOC samt kommit på tredjeplats i klassen. Detta var nu en plats som Tom Hansson från Stockholm fick, och han är väl värd denna framgång, så grattis till dig! Klassen vanns av omöjlige Fredrik Menck som verkar ha hittat tempot från "förr", grattis till dig med!

Så för att summera resultatet i en mening: Bra, men inte rätt...

Återigen, ett stort tack till alla som på något sätt gjorde denna tävling till något jag sent kommer att glömma, och när Rally Gotland 2011 avgörs, räkna med att se oss på startlinjen igen!!

Senaste nytt från BMW-bygget

2010-04-19T11:09:00.000-07:00

Emil harvar vidare med burbygget nu när vi fått klartecken från SBF om vilken paragraf man ska gå efter och tolka.
Så, så här långt har vi kommit nu. Bara några rör kvar...

Bygget; 4e april

2010-04-04T11:36:00.000-07:00

Det "nya" taket pålagt för att se så det passade, vilket det också gjorde. Nu kan vi börja med buren, vilket vi gjorde idag. Det vi hann med var lådorna som huvudbågen ska stå på samt att passa in huvudbågen. Framåtsträvorna nästa på tur, men vi får se hur resten går sen, för en djupdykning i reglementet gav utrymme för huvudvärk. Återkommer i frågan...

BMW-bygget.

2010-03-30T11:35:00.000-07:00

Dags att återge en kort sammanfattning om vad som hänt med Emils BMW-bygge så här långt.

Bilen har plockats ner i bitar vartefter. Elsystemet har fått sig en översyn om vad som ska finnas och inte.

Alla asfaltsmattor och övrig ljudisolering har fått lämna bilen ihop med en hel del kitt i karosskarvar.

Dessutom har motorn fått lämna bilen för byte av några packboxar och tvätt. Motorn gick så tyst och fint att det i dagsläget inte finns någon anledning till att ge den en översyn.

Eftersom bilen hade taklucka har vi lyft bort den gamla takplåten för byte till ett utan taklucka, för att sedemera kunna montera taklucka ála WRC.

Varpå vi passade på att ge bilen ett avfettningsbad med efterföljande hetvattendusch. Och alla rester av olja i motorutrymme samt resterna invändigt efter asfaltsmattorna...
...var plötsligt puts väck! De hårda paketen med bland annat fjäderben från Sellholm Tuning, takscoopen från Plasthallen, buren från Finess m.m. har börjat rulla in. Nu till påskhelgen kommer buren att börja byggas, och beräknas vara färdig till nästa helg.

Häradssvängen med Tobbe

2010-03-01T11:29:00.000-08:00

Med en trave fulldubb ändå liggandes på hyllan sedan Bergslagsrallyt, bestämde jag mig för att prova åka en vintertävling till. Denna gång i bekanta marker, nämligen Strängäs, eller rättare sagt Barva-skogarna. Eftersom tävlingen var onotad (för övrigt min första sedan Gnesta -08) så fick Kristoffer Gustavsson från Björkvik hoppa in som bisittare.

Plusgrader och duggregn kanske inte var de ultimata förhållanden för vintertävling, men med ett litet startfält (54st) och lågt startnummer (21) var det inga bekymmer för vägarna att hålla trots allt.

Före start lade vi upp tre mål. 1, vara snabbaste B-förare, för att plocka uppklassningspoäng. 2, vara före kompisen och evige kombatanten (och numera A-föraren) Fredrik Egeland. Samt 3, vinna klassen!SS1: En sträcka jag åkt förr, närmare bestämt i Foxguardsprinten -07. Mindes det mesta från sträckan, och laddade för fullt för att bygga upp en ledning inför för mig okända SS2. Några vägstakar fick sätta livet till när jag utnyttjade snövallen på innern för att få runt bilen i svängarna. Tid: 3,09,4. En tid som var snabbast i klassen med nära 5 sekunders marginal. Men det visste vi inte då.

SS2: Nu blev det jobbigare, jag hade som sagt inte åkt onotat sedan Gnesta år 2008, och det var en väldigt ovan känsla. Men ovetandes om hur fort de andra i klassen åkt på SS1 stod vi på så mycket vi vågade. Efter ca en kilometer hade arrangören lagt in en chikan. Men på något sätt var det snorhalt i inbromsningen. Glider in i chikan med fyra låsta hjul, men lyckas ändå få ner farten så pass att det inte är några problem. Fortsätter på samma sätt närmaste kilometern, inget fäste i inbromsningarna, men massor i svängarna. Då kommer överraskningen i ett "öppet" vägbyte mitt på sträckan. Direkt när jag styr in i svängen ställer sig bilen på tvären och kastar sig in i snövallen på innern. Det hugger i rejält och smäller till, samtidigt som allt blir vitt. Jag styr mot vägen och håller i, och trots att nästan hela bilen lämnat vägen och brakat genom vallen, lyckas vi tugga oss loss. Efter det blev inte tempot riktigt detsamma igen. I mål på sträckan har vi tappat 12 sekunder mot snabbaste bil på sträckan.

Vid slutmålet på motorstadion kunde vi konstatera att vi haft tur ändå. Motorutrymmet var fyllt med snö, kylaren nästan helt igensatt med snö samt att grillen endast är centimetrar från att gå in i kylaren. Men värst av allt, ledningen med nästan fem sekunder efter första sträckan hade i målet på SS2 förvandlats till en tredjeplats, med försmädliga 4,6 sekunder från seger och 1,2 från andraplatsen. Hade inte om funnits...

Men, men, Kristoffer som aldrig åkt en vintertävling tidigare fick en pokal med sig hem och ett minne av snö han sent kommer glömma. Och jag själv lyckades åtminståne uppfylla två av tre mål. Snabbaste B-förare = ett steg närmare A-förare och snabbare än Egeland med totalt 2,8 sekunder. Dock gick segern oss förbi, denna gång...

Bergslagsrallyt för Tobbe

2010-02-01T12:29:00.000-08:00

Så var den avklarad, vinterdebuten. Jag tillsammans med Johan hade startnummer 76, och ryktet sade innan start att vägarna skulle vara grusiga, med lite eller ingen is i botten. Men med den stränga kylan (-20 grader) trodde jag ändå att däcken skulle ha en chan att klara sig ganska bra.

SS1, 2,6mil: Jag höll ett avvaktande tempo i början för att känna mig för på fästet. Det var spårigt, men ändå inte rent grus, så vartefter jag kände mig bekväm med fästet höjde vi tempot. Missar dock lite i två hårnål vänstervägbyten mitt på sträckan, den första på att vi inte kom runt svängen och fick nästan stillastående smyga igenom och den andra där jag lyckades åstadkomma en riktig stoppsladd, och fick åter igen börja om. Dessutom kom vi ifatt bilen som startade två nummer framför och fick därför ligga i snörök och bromsa sista kilometern. 3:e tid på sträckan, dock 40 sekunder från snabbaste.

SS2, 2,7mil: Bättre tempo från start, klarar oss undan tävlingens fulsväng ett par kilometer in, och sedan flyter det på i ett mycket bättre tempo än SS1 hela vägen till mål. 2:a tid på sträckan, denna gång endanst 11 sekunder efter vinnande Anton Sountausta från Kolsva.

SS3, 2,6mil: Med nya däck hittar sätter vi upp ett rejält tempo, och nu börjar vi hittar var gränserna går då snövallarna började få smaka 940, både på gott och ont. Tyvärr var mycket publik på väg ut från sträckorna, och en VOC väsnas inte speciellt mycket, så jag tvingas bromsa upp en gång på ett väldigt snabbt parti och sekundrarna tickar iväg... Återigen tvåa på sträckan, nu endast 7 sekunder från Anton.

Summering; Att bli tvåa i sin första vintertävling är väl att anses som godkänt bland de nio startande i klassen. Tyvärr tappades alldeles för mycket tid på SS1, men man får väl vara nöjd för det. Att slå en talangfull halvfinne från Kolsva är väl mycket begärt på vintern! Grattis Anton!

En bestof incar kommer.

Var är vi nu?

2010-01-13T07:54:00.001-08:00

Sådärja, nu var hemsidan i fas igen. Visade sig att det hela var ett "D60-problem". (= Dum 60cm bakom skärmen...).

Emil rensar elystemet på nybygget, BMW 325 för grupp H, och rensar inredning m.m.
Tobbe har äntligen löst problemet med fälgar till vinterdäcken och bygger nu ljusbox, Bergslagsrallyt nästa!

Samtidigt tränar teamet lite körning på frusna sjön här i närheten. Isbilen (även kallad OXY'n) är en Volvo 745 Turbo med lätt trim och svetsad diff får smaka isbana rejält. Kung på isen såhär långt, någon som kommer hänga med?

Ny bil

2009-12-19T06:09:00.000-08:00

Sitter i en bil på väg till Linköping för att hämta emils nya projekt. Mer info kommer...

KMK Trofén SS3

2009-12-10T10:48:00.000-08:00

...ny incarfilm. Denna gång SS3 i hemmatävlingen KMK Trofén.

Lite filmer...

2009-11-22T10:41:00.000-08:00

..som är på G. Håller på och lägger in lite incar från året. Först ut, taklägg i Växjö.

Tävlingsrapporter

2009-11-17T11:02:00.001-08:00

Då var det på tiden att göra lite tävlingsrapporter från säsongens två avslutande tävlingar. För att ta det i kronologisk ordning så börjar vi med hemma-tävlingen KMK-trofén den 10 oktober. Med inhoppande kartläsaren Henrik Dahlgren så var Tobbe rejält laddad för att försöka knipa en hemmaseger. Det visade sig inte vara något bra, om det var överladd eller osäkerhet på den nya (men ändå väldigt duktiga) kartläsaren vet vi inte, men på sträcka 1 tappades 14 sekunder mot huvudkonkurrenterna. Incaren visar på kantig körning tyvärr, och denna dag var det allt som behövdes. Ytterligare 7 sekunder tappades på SS2.

Det krävdes en stunds sittandes i lugn och ro på en parkbänk under service för att lugna ner Tobbe, men skam den som ger sig. På avslutande SS3 slår de till och blir tvåa på sträckan, endast 0,7 sekunder efter segrande Östmark och samtidigt 4,7 sekunder före evige kombatanten Fredrik Egeland. Sammanlagt blev det en hygglig 3:e plats i klassen efter Östmark och Egeland.

För att mildra den ankommande höstdepressionen så bestämdes det att Tobbe skulle ta och åka klassiska Rikspokalen i Örebro, även denna gång lotsad av Henrik då Johan fick förhinder. Efter en lite för avvaktande start tog sig Tobbes körning. Och tack vare att ett par av konkurrenterna från årets Sverigeserige kom till start, kunde man jämföra tiderna på ett rättvist sätt. På SS2 och 3 klättrade Tobbe och Henrik till en, döm vår förvåning, 4:e plats i den tolv bilar starka klassen "bara" 23 sekunder från vinnaren. Perfekt avslutning på året.

Nu har lite stag i framvagnen bytts för att få mer castervinkel=bättre instyrning och stabilitet. Ett gäng vinterdäck skall nu inhandlas och en ljusbox, för den 30 januari bär det av till Kopparberg för att köra karriärens första vintertävling!!

Rejmeknixen Askersund

2009-10-02T12:37:00.000-07:00

Så var det då dags för sista deltävlingen i Sverigeserien 2009. Tävlingen var förlagd till Askersund och tävlingen Rejmeknixen. 4SS skulle avverkas på sammanlagt drygt 4 mil. SS1 började med ett och ett halvt varv på en folkracebana. Tobbe och Johan tyckte att tempot kändes rätt och det var kul att åka igen. Tobbe hade bytt fjädrar och en bussning i bakvagnen, så bilen kändes bättre än någonsin att köra. Men efter att de lämnat banan, och kommer till ett vägbyte vänster blir det knas. Tobbe missar svängen och får backa och trixa, och tappar minst 10sekunder på fadäsen. Oförlåtligt i en klass som Volvo Original, och framförallt i Sverigeserien. Är i mål ca 10sekunder efter där de brukar vara i klassen...

Vidare till SS2 och väl där ombeds de parkera bilen ur vägen. Det kan bara betyda en sak, ambulans och stopp på sträckan. Tyvärr var det ekipage som hade studstat ut på ett stenröse. Efter två timmars uppehåll, blev sträckan som var nästan två mil lång struken och mycket av teamets chans att köra igen förlorad tid försvann. Efter service fanns var det dags för SS3 och dess 17 kilolmeters längd. Lite klent tempo inledningsvis, men det ordnade upp sig mot slutet och de verkade vara tillbaka i fin form. Sätter en hygglig tid och klättrar i resultatlistan.

SS4 var endast 2,5km lång, och här fanns mer tid att tappa än att tjäna, men Tobbe och Johan kom fram till att de måste avsluta med ett bra sträck-resultat. Det var en kort och teknisk sträcka som många hade problem med, men som kans ses på incar under media här på sidan var inte Tobbe och Johan några av de som hade problem. Tobias kände att de fanns mer att ge om så skulle behövas i framtiden, men nu var inte rätt tillfälle. Men de sätter ändå en finfin 5:e tid i klassen, där det mellan plats 2 till 5 endast skiljde 8 tiondels sekund! Sammanlagt i tävlingen faller de in på en 10:de plats i klassen av 22, 10sekunder efter 6:e platsen som var målet inför tävlingen, ca 20 sekunder från pallplats och 30 från seger. Om inte om fanns...

Härnäst är det hemmatävling som gäller den 10 oktober i samband med SM-finalen, och då kommer Henrik Dahlgren att hoppa in som avbytare på första parkett i 940n. Och i den tävlingen finns det bara en sak som gäller...

Länge eftersläpande uppdatering

2009-10-02T11:51:00.000-07:00

Nu har det hänt så mycket grejor i teamet att det känns som om vi inte hunnit med själva riktigt. Vi börjar tillbaka till dagarna efter förra inlägget. EMK-kannan kördes i skogarna runt Hållsta-Julita. Krokiga vägar på mjukt underlag brukar vara det som passar Tobbe och Johan bäst, men så inte denna gång tyvärr. Oinspirerad körning på helt fel däck m.m. medförde säsongens bottennapp, till och med rullningen i Växjö kändes bättre än att sluta som 15:e ekipage i vad som skulle vara vår bästa chans till bra resultat under året.

Men hemma i garaget stod det en liten nyhet och väntade på att få luftas. Leifs vita VOCen hade bytts bort mot en liten Suzuki Swift Grp N som skulle luftas av Tobbe i DM-delen av Kolsvarundan. Tobbes erfarenhet av framhjulsdrivna tävlingsbilar sträckte sig till ett par varv på folkracebana i Emils Golf och ytterligare några varv i Leifs Grp E Golf på is. Men Tobbe tillsammans med Johan hittade snart tempot även i Suzukin, och på de två sista sträckorna var de med och matchade toppåkarna i Suzuki Cup och till och med bara ett par sekunder efter de som körde Otrimmat 2wd i SM!

Dock blev bilen kortvarig i Carneling Motorsport's ägor. Pelle Wilén från Eskilstuna kraschade sin Suzuki i en brunn i Kolsva, och behövde därför låna en bil till tävlingen i Gnesta dagen efter. Och för att göra en lång historia kort, slutade söndagen med att de köpte loss bilen av oss! Och vi har ingen anledning att tro att bilen kommer bli något annat än framgångsrik i det "Wilénska" teamet!!

Tävling närmar sig

2009-09-03T02:26:00.001-07:00

Med två dagar kvar till Eskilstunas tävling görs de sista finjusteringarna på Tobbes 940. Under torsdagskvällen kommer framvagnens vinklar finjusteras för bästa möjliga utgångsläge i årets näst sista Sverigeserie-tävling som körs på lördag.

Emil å sin sida är närmare tävling än på länge med Grp H Golfen. Den är nu så pass komplett att Emil kunnat åka en liten provtur runt garaget, men mycket jobb återstår. Men ett mål är uppsatt. I Rikspokalen i Örebro under hösten ska han vara med i skogen igen!

Lägesrapport

2009-08-14T09:39:00.000-07:00

Börjar försöka jobba in någon form av vana att "blogga" som det så fint heter. Ger en liten lägesrapport från garaget.

Jag (Tobbe) byter ut hasplåtarna för balkarna under baksätet på 940:n, de orkade tydligen inte längre (bilden). Emil håller på och sätter ihop framvagnen på Golfen.

Vi provar oss fram!

2009-08-12T13:50:00.000-07:00

Bara för att testa om detta är ett enklare sätt att hålla er alla därute mer uppdaterade med vad som händer! Framför allt kommer fler än bara Tobbe kunna uppdatera!!