Gästabudstrofen Emil

Med lite små trassel och fin justeringar in i det sista, bl.a. fick vi byta ut den nya kylaren som vi monterat då det gick hål i den under provkörning och som vi trodde berodde på att en sten slagit in i kylaren men som skulle visa sig senare vara mer avancerat... Så begav vi oss ner redan på Fredagen innan tävling till Nyköping för att testa då dom hade fri träning på deras folkrace bana. Dom hade lagt upp det som så att man åkte två varv och på tid, så jag drog ut en vända först för att se att allt funka och åkte sen till servicebilen igen. Allt kändes skit bra, hur kul som helt!

Sen åkte vi ut och åkte två vändor på raken och när jag är på väg upp till servicebilen tittar jag ner på temperaturmätaren och ser att det stor onormalt högt så jag snabbar mig upp och parkerar, och ser jag jag stannat att det kommer ett skapligt moln från under huven... NEJ tänkte jag och trodde bilen kokar. Tobbe rycker upp huven och vi ser att det är hål i den här nya kylaren också... På precis samma ställe som sist!! Då visar det sig att motorn rör sig för mycket i orginal motorkuddar så kylfläket som drivs av motorn gått in i kylaren när det börjar hoppa.

Så det var bara att lasta och åka hem igen... Som tur va så hade jag yttligare en ny kylare stod på firman som vi kunde använda(bra att jobba på Bil & Fritid) och sen demontera vi orginal fläkten och montera en elfläkt till ACn från en Volvo 940 framför kylaren lite provisoriskt. Så vi gick och la oss halv ett på natten... Men klara blev vi i alla fall. Tack Tobbe, Robert och Kristoffer för hjälpen!

Då till själva tävlingen.

Man va jätte pigg när man vakna på morgonen, men det var bara att bita i det sura och åka neråt. Skulle ha med mig Kristoffer Gustavsson från Björkvik för första gången bredvid mig.

Kändes lite konstigt att man skulle åka rally då det va över ett år sen jag åkt sist och då va det med den vita Volvo 240 VOC vi hade då, men det skulle bli roligt att se hur den gick och hur den hantera på vägen.

Med all besiktning klar utan några problem så va det bara att bege sig mot start och mål som va vid Björshult banan som vi vart på kvällen innan och påbörja den långa väntan innan start.

Ut då mot den första sträckan som va ända uppe i Björkvik, och sen fram till startgroparna, då säger en av startpersonalen att det luktar glykol... Jaha tänkte jag, säg inte att nya kylaren läcker men tänkte att det också kunde va att den tryckte ur sig lite överskott, så vi starta men höll lite koll på vattemtempmätaren och det va aldrig några bekymmer. Men vilken rolig och lättkörd bil, nu kanske det inte gick så fort nån gång, men man fick bilen dit man ville.
SS2 hade vi blivit varnade för lite allt möjligt, bla att det skulle bli väldigt dåligt från första vägbytet. Fram dit gick allt väldigt bra, så bra att jag missa just det vägbytet lite... Visst va det lite dåligt sen men inte jätte farligt, men tog det väldigt lugnt eftersom det ända va nya bilen och ville verkligen komma imål. Sen efter ett par km komemr jag ikapp min gamla GrpH Golf som starta före mig och får ligga bakom honom fram till avåkar högern där han släpper om oss. Tur det kanske så vi inte åkte av som dom flesta andra... Så efter det satte vi upp lite fart igen då vägen också blivit mycke bättre och resten av sträckan funka utan några bekymmer. Förutom en lite skev bakfälg som låg emot bärarmen och slog.
SS3 va våran hemma klubb som hade hand om så det vart lite snack innan vi åkte iväg. Den va ganska spårig till och från men ändå ganska rolig.
SS4 och SS5 rulla på utan några som helst bekymmer eller aha upplevelser.
SS6 kände jag till lite grann och visste att den va fin och rolig. Så den tänkte jag att här kan vi öka tempot lite grann för att testa. Och det gjorde vi, noterna funka jättebra även om jag kanske inte riktigt lyssna alla gånger och inte lite heller på dom men varken jag eller Kristoffer har åkt mer än nån enstaka tävling med noter. Jag bromsa rakt fram i ett vägbyte där det gick ganska fort en stund och Kristoffer inte hann med men inget dramatiskt. Sen till sista sväng... Jag får noten h2/krön två gånger av Kristoffer två gånger men kopplar inte utan håller mer eller minder i över krönet. Som tur var så var det bara ett gärde på yttern och jag hinner precis räta ut bilen från den sladd som jag hade över krönet. Så det vart inga skador på bilen och det var bara att fortsätta och åka över mållinjen. Och vad vi skratta när i kom imål...
SS7 sen tog vi det ganska lungt med tanke på vad som hände innan och det var också sista sträckan så nu var vi ju nästan imål i första rallyt med bil.

Som sammanfattning då så funka bilen jätte bra hela rallyt och är jätte nöjd med den. Trodde väl igentligen inte innan rallyt att det skulle gå så smärtfritt igenom hela rallyt, eftersom bilen va nybyggd och vi haft lite småtrassel innan. Och att den skulle vara så lättkörd och rolig.
Nu får vi se, jag har ganska mycket att göra om helgerna med en del race helger. Både STCC med Cheva Teamet och sedan även hjälpa Bilteknik Motorsport under GT serien. Men ska försöka åka i Askersund den 25/9, självklart också när vi har SM-avslutingen här i Katrineholm, men förmodligen som föråkare och åka innan SM fältet så man får åka båda vänderna. Och sen ska jag även åka RIXpokalen helgen efter tänkte jag. Sen får vi se, vill åka i Odensbacken om dom kör i år igen, mycket roliga vägar där.
Sen ska även Tobbe göra ett inhopp i bilen, förmodligen i Marknadsnatta är det tänkt som tack för att han vart med och hjälpt så mycke under bygget.
Så i Oktober får BMWn verkligen gå, det blir 3 helger i rad där som den kommer få gå tävling om allt funkar.

Gästabudstrofén Tobbe

Förutsättningarna var inte de bästa denna tävling. Lite tuffare konkurrens än vanligt, ny kartis och allt BMW-skruvande in i det sista gjorde att seger i SMK Nyköings tuffa tävling var mer en förhoppning än mål. Rutinerade Magnus Johansson gjorde ett kanonjobb som Co-Driver denna högsommardag med termometern på runt 30 grader.

SS1: Bra tempo på den korta inledningssträckan, enda missen var mot mål där jag inte förstod/uppfattade en not ordentligt och bromsade för tidigt och lade bilen fel på väg in i en vänster. Då vi startade ganska tidigt i klassen hade vi bara koll på Lars Ohlson's och Ingvar Nilsson's tider, och bakom följde Fredrik Egeland, Martin Holmdahl m.fl. Vår tid var bara sekunden efter Lars på tids-tavlan, men Ingvar var hela tio sekunder före enligt tavlan. Dags att öka!

SS2 var dryga milen lång, och dessutom tävlingens längsta sträcka, så nu skulle vi försöka lägga in attacken. Men halvvägs in på sträckan syftar jag fel in i "Öppen höger 1 runt lada". Lite för fort, lite för mycket ur spår och med stora stenar på yttern valde jag att bromsa rakt fram, varpå vi fastnar och tappar dryga halvminuten. I mål fick vi bekräftat det vi trodde, 30 sekunder efter Lars och 10 sekunder efter Ingvar som också stod av i samma sväng. Slaget om segern ansåg vi förlorat i och med detta, men vi bestämde oss för att åka i mål, sätta några bra tider och ta viktiga cup poäng.

Inför SS3 fick vi veta att Martin Holmdahl åkte fort, Lars Ohlson strax därefter, men tyvärr hade Fredrik Egeland åkt av på SS2 och tvingats bryta. Vi satte ett lagom tempo och såg till att inte göra några misstag. Små marginaler mellan de snabbaste och vår tid var bra.

SS4. Fortsatte som planerat och satte nu näst snabbaste tid i klassen med endast två tiondelar upp till Lars Ohlson. Här inne körde ledande Martin Holmdahl på en sten och förvann ur tävlingen med krokig länkarm.

SS5 är en snabb sträcka jag åkt förr, dock åt andra hållet och i år hade de lagt in ett antal chikaner. Jag börjar komma överrens med både bil, Magnus noter och framförallt med mig själv om att stå på på så snabba sträckor, och nu gick det riktigt fort. Sträckseger med 4,6 sekunder. Tyvärr fick Lars Ohlson punktering i en snabb sväng och körde rakt in i ett träd. Lyckligtvis klarade sig Lars och Göran några skador, mer än vad man kunde säga om bilen...

I kön till SS6 fick vi veta av Ingvar att hans tid på tavlan efter SS1 inte stämde, och de endast slagit oss med en och en halv sekund! Hade vi vetat det hade vi inte haft samma anledning att ladda så hårt och vi hade kanske inte åkt av, men å andra sidan är det ju fruktansvärt enkelt att vara efterklok och hitta ursäkter... Räknade då på att vi kanske trots allt inte var så långt efter, och när SS6 var milen lång kanske vi hade en liten chans om vi laddade lite. Tävlingen håller då på att ta slut på ett snabbt parti med en lång vänster över krön, där vi flyter ur spår i runt 100km/h och bilen är endast vad som känns som millimetrar från att hugga i "stock och sten". Men det går vägen och jag sänker tempot för att ta oss i mål. Tappar tio sekunder mot Ingvar.

Avslutande SS7 blev ren defilering mot mål. Några poäng i Cupen är viktigare än inga alls med de största konkurrenterna ur leken. Tappar ytterligare sex sekunder mot Ingvar.

Vi räknade med att hamna som bäst på tredjeplats efter tidstappen då det fanns några som startade efter oss som kunde blanda sig i striden om pallen. Döm vår förvåning när resultatet kommer upp och vi slutat som tvåa i klassen (Grattis Ingvar till segern!) och som snabbaste B-förare. Nio sköna poäng i cupen när "de andra" nollade betyder att vi gick upp i cupledning med nio poäng tillgodo och två tävlingar kvar. Dessutom tog jag sista uppklassningspoängen och kan så fort jag löser ut en ny licens titulera mig A-förare!

Incar Trendabrallyt

Sträcka 2 av Trendabrallyt i Taxinge för ett par veckor sedan, sträckseger med ca 5 sekunder. Det märks knappt att jag kört sträckan förr...